Varit på AF idag och det mötet fick verkligen ens tankar att snurra och drog upp en massa saker som man ute alltid orkar tänka på. For fort hem bara för att jag inte orkade tänka på allt. Meningen jag skulle till Sara men kände jag inte va på det bästa humöret så då inget vidare sällskap.
Varför kan det inte bara vara enkelt för? Känner mig långt ner på botten och har en lång väg att gå innan jag är ute på arbets marknaden. Mest av allt hade jag bara velat va frisk och hitta ett jobb och leva livet liksom. Men förr eller senare kanske så är det min tur.
En sån där dag man gärna glömmer
publicerat i