Nyss vaknade hon igen och helt okontaktbar. Det är så fruktansvärt otäckt och tårarna kommer varje gång. Denna gång fick även Fredrik se hur hon blir. Vi tror hon har det som kallas nattskräck. För hon sover hela tiden, ögonen är inte öppna. Hon går inte alls att lugna ner. Så man sitter bredvid, nynnar en sång och stryker henne på ryggen osv. Tillslut lägger hon sig ner och sover vidare. Varierar lite på hur läge det försegår. Men ikväll va det från ca 10-15 minuter....
Lyckan inte lång
publicerat i